Det kanske är dags för ett litet tecken på liv.
Så, var ska vi börja? Sista helgen i mars, precis när senaste inlägget var skrivet åkte vi till Branäs. En såndär ungdomssemester kanske vi kan säga. Camilla och Christian, Emely och Robert och så BE och jag. Tre par i samma ålder, typ. Den helgen blev långt ifrån som planerad. Tidigare hemfärd med en bil som riskerade att koka på vägen och en sambo som fick hoppa ur saaben och in i ambulans. Nedrans baciller. Lunginflamation it was. Den jobbiga versionen uppenbarligen. Några dagar på sjukan och sen blev vi fit for fight igen. Branäsbilder kanske bjuds vad det lider.
Påsk passerade och som en tradition på förskolorna här i stan ska barnen ut på gemensam påskparad från KT till torget. Som den trogna förskollärare jag blivit råkade jag också förvandlas dagen till ära. Jag menar, vad gör man inte för barnen? Det ska tilläggas att det ändå är en påskkärring-light ni ser där. Hade jag velat kunde jag nog spökat ut mig och skrämt slag på varenda unge. Det hade dock varit lite onödigt kanske ;) Men, jag fick i alla fall springa runt som påskkärring. Att jag sen hade barnen med mig och kunde skylla på är bara ett plus i kanten!
Vad har hänt annars då? Inte så speciellt mycket. Vi har firat någon enstaka födelsedag och suttit åtskilliga timmar i solen. Den solbrännan är dock försvunnen nu på grund av moln. Dumma. Men bara vetskapen om att det faktiskt hände något får mig glad. Att jag sen jobbar mestadelen av dagen utomhus den här årstidengör inte saken värre. För så är det. Jag jobbar och njuter för fulla drag av alla underbara barn. De får mig att le och jag hoppas att jag kan få till något betydelsefullt i deras vardag. Jag har helt enkelt världens bästa jobb!
I och med jobb börjar det diskuteras semester och ledighet på ett annat sätt än tidigare. All personal blev som galen när det visade sig att inte alla fick vara lediga 30 april. Jag tog ledigt idag istället ;) Jag ignorerade allt och klev upp och jobbade. Kvällen spenderades i Bjurbäcken med ovanstående par. Killarna skötte grillen och vi andra drack vin. Även om Robert inte syns var han där. Lovar. Camilla vann en piltavla med bollar och alla var nöjda och glada. En helt perfekt kväll med en bra efterföljande morgon.
Det är så det ska vara!
Dagen därpå rullade vi iväg på motorcykel för första gången. Premiär för mig men inte för BE. Eller jo, på sätt och vis. Han har ju aldrig kört med mig på. Men så gjorde vi. Rullade upp till Storfors en gång till och sysselsatte oss med kubbspelande i solen. Mysigt. Kanske inte de mest ultimata kläderna, men det var vad som fanns och det fungerade ju. Jackan blev för stor på fel ställe och byxorna åkte upp men annars så. Jag frös ju inte ;)
Efterföljande veckor har bestått av arbete och sömn. Dock är jag inte sådär hysteriskt trött jag var för några veckor sedan. Tack och lov. Vädret gör sitt. Utan tvekan.
Men nu till den roligaste nyheten på länge. Vi har beslutat oss för att låta el saabo gå till de sälla jaktmarkerna. Skroten. Istället har vi införskaffat en aningens nyare och frächare bil. En BWM. Vi får hoppas den här blir oss trogen minst lika länge som den gröna faran och gärna lite till. Så, nyblivna BWM ägare. Nu kan sommaren börja på riktigt!
Efterföljande veckor har bestått av arbete och sömn. Dock är jag inte sådär hysteriskt trött jag var för några veckor sedan. Tack och lov. Vädret gör sitt. Utan tvekan.
Men nu till den roligaste nyheten på länge. Vi har beslutat oss för att låta el saabo gå till de sälla jaktmarkerna. Skroten. Istället har vi införskaffat en aningens nyare och frächare bil. En BWM. Vi får hoppas den här blir oss trogen minst lika länge som den gröna faran och gärna lite till. Så, nyblivna BWM ägare. Nu kan sommaren börja på riktigt!
Så, ifall det dröjer minst lika länge till innan nästa uppdatering kommer så vet ni att det inte är helt omöjligt. Nu ska vi nämligen bekanta oss med vår nya fyrhjulta kompis, ha födelsedagskalas, umgås med vänner, jobba, sola och helt enkelt bara njuta av tillvaron!
Seriously??? BMW? Vilken årsmodell snackar vi här?