Fyra timmars jobb idag. Samma ställe och mer lära-känna-tid med barnen. Även om jag skäller verkar de inte porta mig. Bara nästan. Gallskrik och tvärvändning, jo. Bäst att hålla sig undan. Jag kan ju ha lekt häxan i Snövit och förgiftat äpplet. Barn är smärta och genomskådar allt. Tro ingenting annat. Blev tidig hemgång idag med två vändor på affären. En för att handla, en annan för att hämta kvarklömda vantar. Ja, det man inte har i huvudet får man ha någon annan stans. Nu har jag sprungit färdigt och har ätit mellanmål. Precis som den förskollärare jag håller på att bli. Dåliga vanor är lätt att fastna i men ingenting går upp emot att vara hungrig! Så är det bara..