Såhär lagom till helgen

Imorgon är det sista dagen på andra veckan. Visst, hela situationen känns bättre, men jag ser fortfarande fram emot att komma tillbaka till skolan. Men hey, jag har sådär en vecka med planerade lektioner kvar. Själva examensarbetet är ju på hemmaplan. Gosh.

Kliver med på möte med specialpedagogen imorgon på förmiddagen och extraknäcker som personal på eftermiddagen. En lönlös sådan, men ändå. Älskar alla små söta barn som det kryllar av, men helt plötsligt är jag inte jättesäker på att jag ska bli förskollärare ändå. Eller, jag ska ju blir det, men stannar jag där? Hur länge? Sen blir det givetvis skillnad den dagen man kliver ut med beviset i handen. Jag kan. Jag ska. Jag vill.

Jag som planerat att se Robinson och bara strunta i allt i soffan ikväll fick ändra plan. Hela veckan går i Idol's tecken. Jäkla kvalvecka. Jag är intresserad a la minus ungefär. Tittade auditions men sen, vad har hänt? Pass på den. Tar med mig en soduko eller två och hoppar i säng istället. Helt stört att man kan vara så trött såhär tidigt!

Kaos. Eller?

Fotografering stod på schemat idag. Kaos för barnen och en något knepig fotograf. Disträ och oorganiserad. Frånvarande och krånglig. Ungefär så.Kämpig dag för de små minsann. Till och med jag blev med på ett hörn på bilden. Bilderna blev säkert jättefina, men det krävdes energi. De som sen fick sova på vilan slocknade fint vill jag lova.

Annars har dagen fortsatt i kaos. Barn överallt och snoriga näsor.
Ja ni vet, sånt där som tillhör en förskola på hösten. Löven börjar trilla av träden och bara en sån sak kan vara fascinerande i en tvåårings liv. Att vänta på sin tur vid gungan eller inte nå ner till pedalerna på cykeln är också jobbigt. Varför finns det inte fjorton uppsättningar av allting? Bara en sån sak som att dra ner dragkedjan på jackan när man är hungrig och trött är svårt. Mina små pluttar har minst sagt haft en annorlunda dag. Men som tur är återkommer den inte förrän om ett år igen.

Har pratat igenom hela VFU-situationen en snabbis idag.
För mig känns det jätteknepigt att kliva in på en förskola och bara ta över verksamheten. Att delta och vara aktiv är en självklarhet, men att hoppa in och bara ösa på med aktiviteter och uppgifter, det känns knepigt. Någonstans känns det som att jag kanske borde satsa lite mer på sånt. Men det är ju sånt som är så svårt. Jag gör det mer än gärna om jag bara visste vad jag skulle göra!!

Imorgon lämnar jag mina småbarn och kliver upp en nivå. En grupp med 3-5 åringar får bli mitt mål. Vad vi ska hitta på det är inte planerat, men någonting ska vi nog kunna hitta på. Satsar på att ta med mig blocket också och slutföra mina frågor. På tal om att slutföra måste jag hinna till banken också. Men enligt nätet stänger de inte förrän klockan sex. Och i så fall hinner jag ;) Lönespecifikationen från förra månadens jobb trillade in här om dagen. Katching.

Nu satsar vi på att ordna till någonting att stoppa i magen, en runda i duschen och därefter myskläder i soffan resten av kvällen. So long!

Rubrik är överflödig

Idag har varit extrem. Måndagar är aldrig roliga, men idag var värre än möjligt. Redan imorse började det dåliga. Klev in på förskolan och var irriterad. Barnen har också kännt av måndagens ångestladdade känsla tror jag. För de ville inte sammarbeta med fröken. Och fröken hade noll pedagogik. Ja, räkna ut själva att det inte går så bra. Det känns nästan som att jag rent utan varit lite elak i vissa fall. Inget nämnt och inget glömt.

Känner mig aningens förvirrad inför praktiken och ett litet arbete där. Återigen dessa normer och värden som spökar. Dock fick jag en liten liten ide just nu. Kanske ska ta med penna och papper och bosätta mig i soffan ett par timmar. Sen kanske jag har en färdig ide som jag faktiskt kan stå för. Hm.

Blir med största sannorlikhet en fruktansvärt tidig kväll ikväll. Somnade hyffsat igårkväll men eftersom BE aldrig kom iväg igår åkte han halv tre imorse. Eller inatt, välj själva. Jag somnade inte om förrän vid fyra-draget och klockan sex var ögonlocken aningens för tunga. Ja, effektiv sömn blev väl kanske fem timmar. Gäsp. Inte konstigt att måndagar är knepiga!